Olaf Scholz Shovels för nya vapenproduktion - Insikter i Tysklands militära utgifter

Veröffentlicht:

Von:

Ibland går politiker för spade för att initiera betydande. Förra året stakade Olaf Scholz gravanordningen för en chipfabrik i Dresden och för en järnvägsanläggning i Cottbus i byggnadsmarken. Den här veckan spade han i Nedre Sachsen, där en stor granatfabrik ska byggas. Det handlar om vapenproduktion i en stor serie, enligt den törstiga kanslern.

Han förberedde jorden för den så kallade säkerhetskonferensen i München i helgen. Det kan antas att produkterna från det nya arbetet också säljs till krigszoner-från idén att inte skicka vapen i krisregioner för att inte ytterligare värma konflikter har trafikljuskoalitionen sagt adjö. Du har ingen nerv för en sådan romantik.

Diplomati och konfliktbegränsning eller GAR -SECHENTUNG är mindre och mindre nämnt. CDU -politiker Kiesewetter vill bära kriget till Ryssland. EU -kommissionens president i Leyen vill bygga en europeisk beväpningsindustri och därför personligen ta hand om en andra mandatperiod. Tyska politiker vill ha en EU -kommissionär för militären och kriget som de fortfarande kallar kommissionären för försvar.

Vi har lärt oss under de senaste två åren: det som låter vansinnigt idag kommer att övervägas på allvar och genomföras dagen efter imorgon. Det borde inte misslyckas på grund av pengarna. Eftersom de tyska militära utgifterna nästan fördubblats sedan 2015. Och det ingår inte ens i Bundeswehr -tillgångarna.

I Berlin kan effekterna av den planerade granatfabriken i Nedre Sachsen kännas. Tillkännagivandet av denna fabrik väcker frågor eftersom det indikerar ökad vapenproduktion. Detta kan påverka fördelningen av säkerhetsresurser och strategier i Tyskland och eventuellt också på exporten av beväpningar till andra länder, inklusive krisområden.

Det är viktigt att titta på det historiska sammanhanget för att förstå omfattningen av denna utveckling. Tyskland har tagit en ambivalent inställning till beväpningsindustrin tidigare. Efter första världskriget och Versailles -fördraget begränsades armamentproduktionen drastiskt. Under andra världskriget upplevde den tyska beväpningsindustrin sedan en stark uppgång. Sedan dess har Tyskland infört strikta exportkontroller för att säkerställa att vapenvaror inte kommer in i konfliktområden.

Beslutet att bygga en granatfabrik och öka produktion av beväpningar kan ifrågasätta den tyska beväpningspolitiken. Det återstår att se hur de offentliga och politiska aktörerna kommer att reagera på detta tillkännagivande. Det kan diskuteras om etiska frågor relaterade till vapenexport och diskussioner om fördelningen av resurser för civila och militära ändamål.

För att få en omfattande översikt över utvecklingen av tyska utgifter för utgifter har följande tabell erbjudit en kronologisk presentation av utgifter sedan 2015:

| År | Militära utgifter (i miljarder euro) |
| ——– | ——————————— |
| 2015 | 30.3 |
| 2016 | 37.1 |
| 2017 | 41.1 |
| 2018 | 43.2 |
| 2019 | 47.9 |
| 2020 | 51.4 |
| 2021 | 55.2 |

Det bör noteras att dessa siffror återspeglar de officiella militära utgifterna och inte innehåller specialen för Bundeswehr. De ökade utgifterna indikerar att Tyskland har mer fokus på militarisering och vapenproduktion.

Det återstår att se hur beslutet att bygga granatfabriken kommer att påverka politiska diskussioner i Berlin och eventuellt också på tyska vapenexport. Säkerhetskonferensen i München erbjuder en plattform för politiskt utbyte och debatter om säkerhetsfrågor, inklusive Tysklands roll som vapenexportör. Det förväntas att detta ämne kommer att diskuteras under konferensen och kan påverka den politiska agendan i Tyskland.


Källa: nd.dertag/nd.diewoche/ots