Den federala regeringen passerar sjuksköterskhjälpsträning-ett bakslag för släktingar
I artikeln kan du ta reda på varför BPA -president Bernd Meurer anser att antagandet av sjuksköterskan sysselsätter lagen som en missad möjlighet. Han kräver snabbare och låg tröskelhjälpsträning för att lindra sjuksköterskor och släktingar. Det är viktigt att komma åt en bred målgrupp så att utbildningen gynnar så många som möjligt.

Den federala regeringen passerar sjuksköterskhjälpsträning-ett bakslag för släktingar
Det nya sättet att ta hand - möjligheter och utmaningar med hjälputbildning
I Berlin antogs nyligen lagen om sjuksköterska sysselsättning i det federala kabinettet. Detta beslut har långtgående effekter på vårdbranschen, vilket är i en kritisk situation. Presidenten för Federal Association of Private Provider Social Services (BPA), Bernd Meurer, kommenterade detta beslut och betonade vikten av en snabbt implementerbar assistansutbildning.
Future -orienterad och inklusive utbildning kan ge ett betydande bidrag till att lindra sjuksköterskor och deras släktingar. Meurer kritiserade emellertid det faktum att varaktigheten på 18 månader är en missad möjlighet att ge brådskande stöd snabbare. Trycket på drabbade familjer är enormt eftersom det strukturella stödet erbjuder försvinner på grund av akut brist på personal i vård. Här blir det tydligt att snabbare tillgänglighet av hjälp är avgörande för familjens livskvalitet.
Situationen är desto mer brådskande när den federala regeringen också har gjort lite framsteg under de senaste tre åren i förhållande till lättnad för de som behöver vård. Genomförandet av koalitionslöfte att ta ut utbildningskostnaderna från de personliga andelarna i de som behöver vård är fortfarande på väg. Istället hotar den långa träningsperioden att vara på bekostnad av de som behöver vård.
Meurer påpekar att det nu är dags att utöka tillgången till den nya assistansutbildningen. För att uppnå de önskade målen måste förutsättningarna och processerna utformas på ett sådant sätt att de uppfyller en bred målgrupp. Detta innebär att människor från olika livs- och utbildningssituationer måste ges möjlighet att engagera sig i vård. Särskilt små vårdtjänster bör kunna integreras i utbildningsprocessen för att stärka mångfalden och erbjudandet i vård.
Sammanfattningsvis återstår det att säga att den nya assistansutbildningen inte bara ska fungera som ett professionellt perspektiv, utan också som ett nödvändigt steg för att stärka vårdområdet som helhet. Den framtida utbudssituationen i omvårdnad kan endast förbättras hållbart genom åtkomst med låg tröskel och en bred adress.