Miljöaktivister begär ett stopp från miljoner miljoner för LNG -terminal

Die Deutsche Umwelthilfe (DUH) hat bei der EU-Kommission Beschwerde gegen die Beihilfegenehmigung für das LNG-Terminal in Brunsbüttel eingereicht. Kritisiert wird, dass keine nachweisbaren Umrüstungspläne auf erneuerbare Energien bestehen, wodurch die staatliche Unterstützung von 40 Millionen Euro gegen EU-Recht verstoßen könnte. Erfahren Sie mehr über die Hintergründe und die Forderungen der DUH zum Klimaschutz.
Det tyska miljöhjälpmedel (DUH) lämnade in ett klagomål till EU -kommissionen för stödtillståndet för LNG -terminalen i Brunsbüttel. Det kritiseras att inga påvisbara omvandlingsplaner insisterar på förnybara energier, vilket kan bryta mot statens stöd av 40 miljoner euro mot EU -lagen. Läs mer om bakgrunden och Duhs krav på klimatskydd. (Symbolbild/MB)

Miljöaktivister begär ett stopp från miljoner miljoner för LNG -terminal

Miljöskydd i fokus: Motstånd mot statliga subventioner för fossila energier i Brunsbüttel

De pågående diskussionerna om godkännande av statliga medel för fossila energiprojekt väcker viktiga frågor, särskilt när det gäller ekologiska mål. I detta sammanhang har det tyska miljöhjälpmedel (DUH) lämnat in ett klagomål till EU -kommissionen som ifrågasätter statligt stöd av 40 miljoner euro för LNG -terminalen i Brunsbüttel. Bakgrunden till de finansiella politiska åtgärderna och deras konsekvenser för klimatmålen är av avgörande betydelse.

Påståendet att statliga subventioner måste stödja hållbara, miljövänliga projekt är att prov. Ett oberoende juridiskt yttrande som beställts av Duh kommer till slutsatsen att det ekonomiska stödet för terminalen i Brunsbüttel inte uppfyller kraven i EU -lagen som endast tillåter subventioner om de bidrar till energiövergången.

Planen tillhandahåller för närvarande att bygga terminalen som en långvarig lösning för naturgasförsörjning, utan konkreta strategier för att byta till förnybar energi. Detta väcker oro eftersom de kontrakt som är säkrade med driften av terminalen innebär ett definierat beroende av fossila bränslen i slutet av 2043. Detta skapar en ekonomisk grund baserad på en fossil affärsmodell, som kan äventyra allmänhetens acceptans- och miljöskyddsinsatser.

Sascha Müller-Kraenner, den federala chefen för Duh, uttrycker tydligt miljöaktivisternas oro: "Ekonomiskt stöd är på skakig jord. Vi uppmanar EU-kommissionen att dra tillbaka stödet och istället investera i allvarliga klimatskyddsåtgärder." Denna åsikt återspeglar hur kritiskt nuvarande energipolitik diskuteras och vilka djupa effekter det kan ha på miljön.

En annan aspekt som orsakar spänning är deltagandet av Kreditanstalt Für -rekonstruktionen (KFW) i projektet med 50 procent. Detta faktum är oroande eftersom det visar hur offentliga medel också flyter till projekt som strider mot klimatmålen. Enligt Duh kan statligt stöd från KFW Banking Group till och med uppnå upp till 500 miljoner euro. Ökande byggkostnader kan öka denna summa ytterligare och fortfarande skärpa de ekonomiska effekterna på staten.

Invändningen av duh mot godkännandet av LNG -terminalen ses också som en del av motståndet mot det ytterligare beroendet av fossila bränslen. Eftersom projektet inte syftar till en tillfällig lösning, utan på en långvarig skyldighet blir brådskan för en övergångsstrategi mot hållbara energikällor ännu tydligare.

Med tanke på denna utveckling blir det tydligt att diskussionen om fossila bränslen och deras stöd från staten är en passionerad debatt om den framtida energimixen och rollen som miljöskyddsorganisationer i vårt samhälle. Ödet för LNG -terminalen i Brunsbüttel kan specificera den riktning som den tyska energipolitiken kommer att utvecklas och vilka prioriteringar som är fastställda för att bekämpa klimatförändringar.

Betydelsen av öppenhet och ansvarsfull hantering av offentliga medel understryks av dessa händelser. Det återstår att se hur EU -kommissionen reagerar på oroen och om den är villig att stödja en kurs i energipolitiken.