Starka kvinnor, starka stadsdelar: turkiska migranter i Berlin

In Berlin beleuchtet eine Studie von Ceren Kulkul das Leben türkisch-muslimischer Frauen, ihre Integration und Nachbarschaftserfahrungen.
I Berlin belyser en studie av Ceren Kulk livet för turkiska muslimska kvinnor, deras integration och grannskapsupplevelser. (Symbolbild/MB)

Starka kvinnor, starka stadsdelar: turkiska migranter i Berlin

Berlin, Deutschland - Den 23 maj 2025 upplyste samhällsvetaren Ceren Kulk rollen som turkiska muslimska kvinnor i Berlin i en spännande artikel. I sin avhandling, som hon skrev vid Humboldt University 2022, undersöker Kulk de transnationella vardagliga rutinerna för dessa kvinnor, som ofta bor i Neukölln, bröllopet och Kreuzberg -distrikten, där det finns en betydande turkisk befolkning. Det illustrerar att känslan av tillhörighet hos dessa kvinnor går långt utöver det nationella ursprunget och religionen. Berliner uppfattas som en identitetsskapande storlek som verkligen är i kontakt, bekvämlighet och tillgång till social interaktion, till exempel [rbb24.de] (https://www.rbbb24.de/panorama/bagrag/2025/tag-er-nachbarschaft-frauer-tuerkeierierllin.

Kvinnorna som intervjuade Kulk har ofta kontakt med människor utanför sina egna etniska eller religiösa grupper, särskilt i sociala sammanhang som parker och skolor. Moskéer, grannskapskaféer och kvinnogrupper spelar en avgörande roll för att stärka tillhörighet och sociala nätverk. Svårigheter som marginalisering och diskriminering är centrala frågor i deras liv som de försöker hantera med individuellt utvecklade strategier. Generationsskillnaden är särskilt slående: medan den första generationen ofta spelade med returtankar, identifierar den tredje generationen tydligt med Berlin. En typisk mening som Kulk citerade är: "Jag är en Berliner."

Utmaningarna med integration

Integrationen av turkiska kvinnor i Tyskland är ofta svårt. Många lever i parallella samhällen, och integration hindras ofta av traditionella sociala strukturer. En författare som beskriver sina erfarenheter som en migrant från Turkiet betonar att migrationen av Anatolia via Istanbul symboliserar övergången från kollektivism till individualism. Grunden för den turkiska republiken 1923 ledde till nya rättigheter för kvinnor, men verkligheten förblir ofta bakom de lagliga kraven. Detta illustreras av de fortfarande utbredda tvångsäktenskapsmetoderna och bristen på valfrihet för utbildnings- och äktenskapsfrågor, som i en artikel om [BPB.DE] (https://www.bpb.de/shop/zeitschratzen/apuz/30017/die-muslimische-frauin-in-de-modder-moddery.

EMN Germany Paper handlar om integration av migranter och visar att utmaningarna är mångsidiga. Cirka 3,2 miljoner kvinnor i Tyskland bodde i Tyskland 2021. Anställningsgraden för dessa kvinnor var cirka 44 %, vilket visar betydande skillnader jämfört med 67 % av manliga kollegor. Krav på höga erkännande för kvalifikationer och brist på barnomsorgsalternativ bromsar deltagandet av integrationskurser. Politiskt deltagande är också begränsat, som står i vägen för omfattande integration, som det federala kontoret för migration och flyktingar i sin rapport om [bamf.de] (https://www.bamf.de/shahareddocs/anlagen/de/EMNDEUTSCHLANDPTAPER/EMN-DP-1-20233-INTRATION-MIGRATION- MIGMTINGE.

Integrationen bör inte enbart fokuseras på att övervinna språkliga hinder. Snarare behövs ökad uppmärksamhet på utbildnings- och arbetsmarknadsintegration samt skapandet av sociala deltagande möjligheter. Program som "Strong in Work" representerar viktiga åtgärder för att öka anställningen av migranter. Sammantaget måste medvetenheten om utmaningarna och potentialen för migrerande kvinnor i Tyskland utvecklas.

Details
OrtBerlin, Deutschland
Quellen