Fokus: Duh kräver slutet på klimatförskjutande subventioner

Die Deutsche Umwelthilfe fordert im Vorfeld der Haushaltsdebatte den Abbau klimaschädlicher Subventionen, um effektiven Klimaschutz mit dringend benötigten Mitteln zu unterstützen. Bundesgeschäftsführer Jürgen Resch und -geschäftsführerin Barbara Metz kritisieren die finanzielle Förderung energieintensiver Projekte und plädieren für eine umfassende Reform der Gebäudeförderung. Hier erfahren Sie, welche Konsequenzen die Abschaffung klimaschädlicher Privilegien für die Gesellschaft und den Umweltschutz haben könnte.
I uppgången till budgetdebatten kräver det tyska miljöhjälpmedel för att minska de klimatförskjutande subventionerna för att stödja ett effektivt klimatskydd med brådskande nödvändiga medel. Den federala verkställande direktören Jürgen Resch och verkställande direktör Barbara Metz kritiserar det ekonomiska stödet för energi -intensiva projekt och förespråkar en omfattande reform av byggnadsfinansiering. Här kan du ta reda på vilka konsekvenser som avskaffandet av klimat -skadliga privilegier kan ha för samhället och miljöskyddet. (Symbolbild/MB)

Fokus: Duh kräver slutet på klimatförskjutande subventioner

Ekonomisk omstrukturering: Tyskt miljöhjälp kräver mod att förändras

Berlin har upplevt en intensiv diskurs om klimatskydd under de senaste månaderna. Fokus ligger på efterfrågan på tyska miljöhjälpmedel (DUH) för att drastiskt minska klimatförskjutande subventioner. Ett steg som inte bara är ekologiskt, utan också ekonomiskt av stor betydelse.

The Duh, representerad av sin verkställande direktör Jürgen Resch och Barbara Metz, betonar att fortsättningen av det nuvarande subventionssystemet inte bara är skadligt för miljön utan också finanspolitiken. Resch betonar att avskaffandet av privilegier som diesel- och företagsbilar kan minska enorma koldioxidutsläpp: "Nästan 34 miljoner ton CO2 kunde sparas år 2030. Dessutom kan mer än 15 miljarder euro också flyta in i statskassan årligen, vilket skulle möjliggöra en hållbar finansiering av initiativ som Tyskland." Fokus måste vara på hållbar rörlighet för alla istället för att stödja klimatfördelar för en liten grupp.

De nuvarande subventionerna accepterar enorma proportioner. En rapport som just har publicerats visar att de statliga utsläppen på 156 miljoner ton CO2 kommer att vara förknippade med en volym på 35,8 miljarder euro per år. Dessa siffror illustrerar brådskan av en omprövning i den federala budgeten.

En annan kritisk punkt som Metz överklagar är att minska finansieringen för effektiva byggnader med 2,4 miljarder euro. "Renoveringsgraden fortsätter att sjunka medan hon investerar i nya klimat -skadade nya byggnader," kritiserar hon. Enligt hennes åsikt bör regeringen tillhandahålla minst 25 miljarder euro för att främja energi -effektiva byggnader och inleda en social reform i byggnadsfinansiering. Detta är det enda sättet att behärska utmaningarna med bostadskrisen och energifattigdomen i Tyskland.

Denna diskussion är inte bara viktig för miljöaktivister, utan har också djupa effekter på samhället och ekonomin som helhet. En övergång till hållbara metoder kan förbättra medborgarnas livskvalitet och samtidigt skapa arbetstillfällen inom områdena energieffektivitet och hållbar konstruktion. Dialogen om omstruktureringen av subventioner kan också ge ett incitament för innovationer inom grön teknik och därmed säkerställa långsiktiga ekonomiska framgångar.

Sammanfattningsvis kan man säga att en avvikelse från klimatförskjutande subventioner inte bara gynnar miljön, utan också visar betydande ekonomiska möjligheter. Deutsche miljöhjälp kräver därför en politik som höjer klimatskyddet med en prioritering och samtidigt håller ett öga på de sociala aspekterna för att forma en rättvis och hållbar framtid.