Kafkas Rättegången som jiddisch Vaudeville: Ett mästerverk i Berlin

Kafkas Rättegången som jiddisch Vaudeville: Ett mästerverk i Berlin

Premiären av Barrie Koskys produktion av "The Trial" på Berliner Ensemble representerar en enastående kulturell höjdpunkt. Detta innovativa stycke tolkar Franz Kafkas mest kända roman på ett sätt som är både humoristiskt och djupt. Föreställningen, som hade premiär idag, den 28 september 2025, är designad i stil med en jiddisch vaudevilleteater. Kosky, redan känd för sina experimentella produktioner, syftar till att skapa en koppling mellan Kafkas verk och den judiska kulturen, som ofta skjuts i bakgrunden.

I denna omtolkning framställs huvudpersonen Josef K. som en yrande, sårbar clown. Kathrin Wehlisch väcker denna roll imponerande till liv och tolkar den berömda första meningen i romanen med en blandning av allvar och komik. Produktionen innehåller slapstick-element och storslagna gester, som tillsammans med bikaraktärer som fröken Bürstner och hyresvärdinnan Grubach bidrar till den komiska effekten. Kosky ser Kafkas "apparat" inte som enbart byråkrati, utan som en symbol för judendomen och förvandlar scenen till en synagoga efter K.s arrestering.

Kreativa musikaliska inslag

Musikaliska komponenter spelar också en central roll i denna produktion. Bachs koraler i en jazzversion och jiddische sånger vävs samman för att skapa en spännande ljudupplevelse som lyfter fram det känslomässiga djupet i Kafkas verk. Även om advokaten Huld inte dyker upp, förblir hans röst närvarande, vilket understryker det absurda i den juridiska tvisten. Särskilt anmärkningsvärt är inkluderingen av Constanze Becker, som integrerar Kafkas "In the Penal Colony" i ensemblen. Detta beslut tar inte bara upp allvaret i Kafkas sökande efter mening, utan hänvisar också till förföljelsen av judar.

Föreställningen hyllas som ett mästerverk som bärs av en stark ensemble. Denna produktion ger en ny titt på Kafkas komplexa förhållande till sin judiska identitet. Influenserna från jiddisch teater är uppenbara; Redan 1911 såg Kafka en teaterföreställning av en östjudisk teatergrupp i Prag, som hade ett betydande inflytande på honom. Dessa omständigheter återspeglas i valet av skådespelare och i hur historien berättas – genom en blandning av sång, dans och dramatiska inslag.

Innebörden av judisk identitet och kultur

Utöver de komiska inslagen diskuteras även Kafkas judiska identitet. Hans liv i Prag, en stad som en gång var en del av det österrikisk-ungerska riket, präglades av en ständig kamp med hans kulturella identitet. Kafkas föräldrar talade en jiddisch dialekt, vilket gjorde klyftan mellan hans judiska arv och det tyska språket han valde för sitt litterära arbete särskilt tydlig. Hans intresse för jiddisch kultur ledde till ett djupt utforskande av frågan om hur judiska röster kunde ta sig uttryck i en dominerande tysk kultur.

Kosky använder dessa kulturella spänningar för att göra bortglömda eller mindre kända aspekter av judisk kultur tillgängliga för en bredare publik. Därmed presenterar han inte bara Kafkas egna utmaningar som författare, utan belyser också de tidlösa frågor om identitet och tillhörighet som är viktiga för många människor.

Med denna produktion visar Berliner Ensemble att Kafkas verk går långt utanför den litterära världen och är djupt rotat i kulturella, sociala och historiska sammanhang. Kombinationen av element från jiddisch teater och det absurda i hans berättelser antyder att Kafkas budskap är lika relevanta idag som de var under hans livstid.