Grönt väte: Nya sätt för hållbar import från det globala söderut

Grönt väte: Nya sätt för hållbar import från det globala söderut
Utmaningarna med väteproduktion: En titt på hållbarhet i det globala södra
Den 24 juli 2024 presenterade den federala regeringen sin importstrategi för väte med målet att nå energi- och klimatmål år 2030. Tyskland förväntas behöva väte årligen mellan 95 och 130 terawattimmar (TWH), varigenom majoriteten av detta behov måste täckas av import.
Ett väsentligt fokus ligger på "grönt" väte, vars produktion beror på förnybara energikällor. Relevansen för denna importstrategi är inte bara viktig för själva Tyskland utan påverkar också många länder i det globala söder som kan inträffa som potentiella leverantörer. I detta sammanhang är det avgörande att belysa det stora utbudet av hållbarhetsdimensioner som går utöver den bara definitionen av "grönt".
En metastudie av ekoinstitutet som stöds av Amber Foundation undersöker exakt dessa viktiga aspekter. Studien betonar nio centrala hållbarhetsdimensioner, som måste observeras för produktion och transport av väte. Dessa inkluderar tillgång till vatten- och markresurser samt lokalbefolkningens ekonomiska deltagande. Dessa faktorer är viktiga för att säkerställa att väteproduktionen inte bara är ekologiskt utan också socialt hållbar.
Ett anmärkningsvärt resultat av studien är indikationen på att vissa socioekonomiska frågor såsom markanvändningsrättigheter och aktiv inkludering av lokala intressegrupper ofta behandlas otillräckliga. "Den goda nyheten är att många instrument redan har utvecklats som kan hjälpa oss att integrera dessa dimensioner," förklarar Susanne Krieger, forskningsassistent vid ekoinstitutet. Enligt hennes åsikt bör fokus vara på dialog och samarbete med lokala aktörer i produktionsländerna eftersom detta utgör grunden för ett långsiktigt framgångsrikt och hållbart partnerskap.
Metastudiens betydelse sträcker sig utöver det rent tekniska perspektivet. Det kräver en omprövning när det gäller hur vi förstår och implementerar hållbarhet i samband med väteproduktion. Medan Tyskland och andra nationer driver sina strategier för att minska koldioxidutsläppen, är det viktigt att de tillhörande sociala och ekologiska konsekvenserna inte går förlorade.
Sammanfattningsvis kan man säga att produktionen av väte i det globala söderna inte bara är en fråga om energiproduktion, utan också har djupa konsekvenser för utvecklingen av lokala samhällen. Dessa resultat behandlas i detalj i blogginlägget i ekoinstitutet och i META-studien. Företag, investerare och beslutsfattare uppmanas att ta hänsyn till dessa ämnen när de överväger väteframtid.För ytterligare information såväl som en djupare undersökning av resultaten och utgångspunkterna för META-studien kan intresserade Susanne Krieger kontakta dig på s.kieger@oeko.de eller per telefon på +49 761 45295-274
öko-institut e.v.
Mandy Lapy
Offentliga och kommunikation
Borkumstrasse 2
D-13189 Berlin
Tel: +49 30 405085-334
m.schossig@oeko.de