700 personer i Berlin: Protest för demokrati och frihet i Turkiet

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

I Berlin demonstrerades cirka 700 personer för demokrati i Turkiet den 14 april 2025, utlöst av gripandet av borgmästaren i Istanbul.

In Berlin demonstrierten am 14. April 2025 rund 700 Menschen für Demokratie in der Türkei, ausgelöst durch die Festnahme des Istanbuler Bürgermeisters.
I Berlin demonstrerades cirka 700 personer för demokrati i Turkiet den 14 april 2025, utlöst av gripandet av borgmästaren i Istanbul.

700 personer i Berlin: Protest för demokrati och frihet i Turkiet

Den 14 april 2025 samlades cirka 700 personer framför det röda stadshuset i Berlin för en demonstration under mottoet "Berliner -plattform för demokrati i Turkiet". Enligt Deutschlandfunk uttryckte demonstranterna sin solidaritet med den kvarhållna Istanbul borgmästaren Ekrem Imamoglu och krävde rättvisa och demokrati. Generalsekreteraren för CHP, Dogan, betonade vikten av dessa värden för människor i Turkiet.

Imamoglu, som är den största inhemska rivalen av president Erdoğan, arresterades den 19 mars. En domstol hade beordrat vårdnad om anklagelser om korruption. Hans arrestering ledde inte bara till protester i Berlin, utan också till massiva demonstrationer i hela Turkiet. Dessa händelser är en del av en större protestcykel som började på helgen efter hans arrestering och satte hela landet i oro.

protester i Turkiet

I Turkiet själv fanns det massprotester som fick brett stöd från befolkningen. Tiotusentals medborgare demonstrerade i Istanbul, särskilt i Maltepe -distriktet, där socialdemokratiska oppositionspartiet CHP hade krävt det stora rallyet. Enligt [DW] (https://www.dw.com/de/tuerkei-massenproteste-in-istanbul-fuer-freiheit-i%cc%87mamo%C4%9Flus-Und- Demokrati mot EVE/A-72085791), över två miljoner människor. Dilek Imamoglu, hustru till den fängslade borgmästaren, talade om en av dessa rally och krävde att hennes make släpptes.

demonstranterna, som består av olika sociala klasser som studenter, pensionärer, arbetare och lärare, visar ett anmärkningsvärt avtal. Den nuvarande ekonomiska krisen i Turkiet, som kännetecknas av en hög inflation på 42% i januari och stigande hyror, är ett huvudsakligt problem för demonstranterna. En äldre deltagare hänvisar till den "tomma kastrullen" som ett tecken på nödsituationen för många medborgare. President Erdoğan, å andra sidan, beskrev demonstranterna som "marginella grupper", som ytterligare förstärker spänningarna mellan regeringen och befolkningen.

Politisk dimension och reaktioner

Den nuvarande situationen i Turkiet utvärderas annorlunda av olika politiska aktörer. SPD -MP Macit Karaahmetoglu beskrev anklagelserna mot Imamoglu som politiskt motiverade och absurda. Han förväntar sig att Erdoğan ska agera mot Imamoglu eftersom det alltmer uppfattas som en kraftfull rival. Enligt [Deutschlandfunk] (https://www.deutschlandfunk.de/spd- politichererkaraahmetoglu-uerkei-am-scheide-autokrati-och-demokrati 100.html), SPD-parlamentariska utrikespolitiska spokesman ser situationen som en avfall i demokrati.

De pågående protesterna kan göra 2025 till ett historiskt år för Turkiet, cirka 22 år efter Erdoğans tillträdesning. Deltagandet av breda delar av befolkningen och kraven på frihet och återgång till demokrati indikerar djupt missnöje med den nuvarande politiska situationen. Det politiska gripandet av Imamoglu och de tillhörande protesterna är inte bara en utmaning för regeringen, utan kan också påverka den framtida utvecklingen av turkisk politik betydligt.